Att tänka är stort, att agera är större

Dagens ros går till; Linda Cederqvist som med sitt hjältemod och snabba huvudräkning väckt en hållbarhetens tanke hos de anställda på ett av Europas största företag. Med en enkel gärning som att ta med en egen kaffekopp för att tyst visa sitt motstånd mot resursslöseriet i att använda engångskaffekoppar. Efter uppmärksammande och kommentarer från flera anställda ska frågan nu tas upp på högre nivå. En snabb uträkning visar att 10000papperskoppar /månad skulle kunna sparas bara på Stockohlmskontoret!

Linda; Vardagshjälten of today! Ibland borde vi alla vara lite mer som Linda...

Effektivitetsbehov

Med en minut tillgodo laddades den första versionen av min och Hannas C-uppsats upp igår förmiddag, tillgängliggjordes för alla hungriga opponenter att hugga tänderna i. Solen strålade och bjöd på sitt vackraste sommarväder, och en skön frihetskänsla spred sig i min kropp. Tyvärr kommer med denna härliga känsla också ett sting av rastlöshet. En vanlig känsla hos mig efter intensiva perioder av "händelse-korvstoppning" i form av jobb/studier/roande och/eller ideella engagemang... Effektivitetsbehovet - Var ekonoms viktigaste lärdom från universitetet - att maximera sin tid, ständigt vara på språng och ha full kontroll över alla bollarna i luften. Planera,planera,planera för att få allt att gå ihop, och samtidigt njuta. För allt är ju så himla roligt! (Och så ser det ju bra ut på CV:t!)

Efter 15minuters intensivt nätverkande för att finna någon annan förvirrad själ att dela min nyvunna frihet med, och såklart för att dämpa rastlösheten, slår mig insikten om mitt eget beteende. Det går faktiskt att njuta på egen hand, och det går faktiskt att vara ineffektiv en dag - speciellt om man faktiskt inte har något man måste göra! Jag tog en god bok under armen och begav mig ut i Ekonomikumparken. En välbehövlig joggingrunda i Flogsta bjöd senare underkvällen på den vackraste utsikten jag insupit sedan förra sommaren, och endorfinet flödade. Kvällen avslutades med grillning och tjejsnack över en flaska bubbel som blivit kvar sedan valborg, och jag insåg att det finns allt för många goa stunder i livet för att alltid behöva vara effektiv. Det är ju trots allt en dag imorgon också!

Att försvara en åsikt

Våren smög sig förbi snabbt som aldrig förr, nu ryktas det att sommaren är på ingång vilket vi fick ett smakprov av igår. Linda fyllde halv-femtioåring och firade med att bjuda in till äkta vuxenkalas. Som gammal bundsförvant och roomie var jag på plats för att hjälpa till med snittmakeri, bålblandning och bananskivande tillsammans med allt annat som skulle fixas inför den perfekta 25års-bjudningen. Närmare 40 personer var vi som mätta och belåtna vandrade hemåt i den ljumma natten. Tack Linda, för en lyckad kväll!

En tanke som slog mig under kvällen, och anledningen att jag fick upp suget för bloggandet igen, är den sits man hamnar i genom att öppet visa ett intresse. Under grundskoletiden var jag alltid omgiven av vegetarianer, de fick så gott som varje dag förklara sig för människor om varför de valt att inte äta kött. "Tyckte de synd om djuren?; Jaha, men varför åt de fisk då?!" eller "VARFÖR tyckte de synd om djuren" eller... Jag såg frustrationen i deras ögon över att alltid behöva försvara sin åsikt. Även om jag sympatiserar med många vegetarianers åsikter är jag själv uppvuxen på vilt, när- och hemproducerat och har av den anledningen aldrig varit vegetarian. Däremot har jag ett intresse för hållbar utveckling, något som jag på senare år behövt försvara mer och mer.

Varför är jag intresserad av miljöfrågor? Vad exakt tror jag att jag ska kunna förändra? Vad tycker jag i 'den och den' frågan? Komposterar jag hemma? Varför köpte jag lätta när det fanns KRAV Bregott? Varför diskade jag under rinnande vatten en gång förra veckan? Varför köpte jag kaffe i en papperskopp (fråga från en kille som alltid tar två koppar när han köper kaffe för att han är rädd att bränna sig...)

Det jag vill säga med detta är att ibland är det himla skönt att bara få tycka en sak, utan att alltid behöva förklara sig. Att få ha en vision om att rädda världen genom sopsortering, även om jag kanske en gång inte orkar sortera tidningar och övrigt papper, utan lägger allt i pappersinsamlingen. Någonstans ska det ju vara bättre att göra en god gärning än att inte göra något alls! Så tänk efter alla ni som sätter er i utfrågningsposition så fort ni möter en människa som tagit ställning i en viss fråga. Man måste inte alltid behöva förklara sig tycker jag.

Jag och Hanna Näslund är i sluttampen av vårt uppsatsskrivande. Det är stressigt, tidbrist - och sa jag att det är ont om tid? Det är synd, för utöver det så är det fantastisk roligt och jag kan inte tänka mig någon bättre uppsatspartner i hela världen! Vi hänger på nybyggda Blåsenhus och dricker 5kronors kaffe hela dagarna. På måndag är det dags för vår första inlämning, det enda vi vet är att då kommer något att lämnas in. Oavsett skick.

Dags att kavla upp armarna och skriva ihop den där uppsatsen,

På återseende!

Ps1. Valborg var något utöver det vanliga även i år. Jag längtar redan till nästa år!Ds1.

Ps2. Snart är vårens sista nummer av Reversen ute! Ds2.