Våren smög sig förbi snabbt som aldrig förr, nu ryktas det att sommaren är på ingång vilket vi fick ett smakprov av igår. Linda fyllde halv-femtioåring och firade med att bjuda in till äkta vuxenkalas. Som gammal bundsförvant och roomie var jag på plats för att hjälpa till med snittmakeri, bålblandning och bananskivande tillsammans med allt annat som skulle fixas inför den perfekta 25års-bjudningen. Närmare 40 personer var vi som mätta och belåtna vandrade hemåt i den ljumma natten. Tack Linda, för en lyckad kväll!
En tanke som slog mig under kvällen, och anledningen att jag fick upp suget för bloggandet igen, är den sits man hamnar i genom att öppet visa ett intresse. Under grundskoletiden var jag alltid omgiven av vegetarianer, de fick så gott som varje dag förklara sig för människor om varför de valt att inte äta kött. "Tyckte de synd om djuren?; Jaha, men varför åt de fisk då?!" eller "VARFÖR tyckte de synd om djuren" eller... Jag såg frustrationen i deras ögon över att alltid behöva försvara sin åsikt. Även om jag sympatiserar med många vegetarianers åsikter är jag själv uppvuxen på vilt, när- och hemproducerat och har av den anledningen aldrig varit vegetarian. Däremot har jag ett intresse för hållbar utveckling, något som jag på senare år behövt försvara mer och mer.
Varför är jag intresserad av miljöfrågor? Vad exakt tror jag att jag ska kunna förändra? Vad tycker jag i 'den och den' frågan? Komposterar jag hemma? Varför köpte jag lätta när det fanns KRAV Bregott? Varför diskade jag under rinnande vatten en gång förra veckan? Varför köpte jag kaffe i en papperskopp (fråga från en kille som alltid tar två koppar när han köper kaffe för att han är rädd att bränna sig...)
Det jag vill säga med detta är att ibland är det himla skönt att bara få tycka en sak, utan att alltid behöva förklara sig. Att få ha en vision om att rädda världen genom sopsortering, även om jag kanske en gång inte orkar sortera tidningar och övrigt papper, utan lägger allt i pappersinsamlingen. Någonstans ska det ju vara bättre att göra en god gärning än att inte göra något alls! Så tänk efter alla ni som sätter er i utfrågningsposition så fort ni möter en människa som tagit ställning i en viss fråga. Man måste inte alltid behöva förklara sig tycker jag.
Jag och Hanna Näslund är i sluttampen av vårt uppsatsskrivande. Det är stressigt, tidbrist - och sa jag att det är ont om tid? Det är synd, för utöver det så är det fantastisk roligt och jag kan inte tänka mig någon bättre uppsatspartner i hela världen! Vi hänger på nybyggda Blåsenhus och dricker 5kronors kaffe hela dagarna. På måndag är det dags för vår första inlämning, det enda vi vet är att då kommer något att lämnas in. Oavsett skick.
Dags att kavla upp armarna och skriva ihop den där uppsatsen,
På återseende!
Ps1. Valborg var något utöver det vanliga även i år. Jag längtar redan till nästa år!Ds1.
Ps2. Snart är vårens sista nummer av Reversen ute! Ds2.
3 kommentarer:
Hej! :) Första gången ja läser din blogg och kände att jag fick lov att kommentera..!
Förmodligen var jag med 99% säkerhet en av dem som kommenterade vegetarianerna i högstadiet.
En i mängden som ifrågasatte några personers åsikter.
Nu skulle jag inte ens lägga tid på att fråga. I stället så har jag nu en sympati för att alltid bli ifrågasatt och försvara åsikter..
Oftast när jag träffar nytt folk genom vänner och fester får jag oftast sitta och förklara varför jag är som jag är och min livsstil.. Även om ja gärna svarar och förstår folks nyfikenhet så kommer alla dessa VARFÖR frågor.. Då jag kanske inte riktigt passar in i detta "fack" som fördomar bestämt.
Då någon uttrycker en åsikt. Precis som din miljömedvetenhet. Så ser många "roligheten" med att hitta de saker som går emot din åsikt. Människor har alltid behov av att ifrågasätta det som är annorlunda. Men.. med ditt hopp och trötta förklaringar kanske fler tar samma åsikt. Eller får en förståelse för din åsikt. Så precis som att lägga i pappersinsamlingen så kanske har du fått någon annan att lägga i pappersinsamlingen när du inte gjorde det. Genom åsikter sker förändring.
Jag har en väldigt stor förståelse för din trötthet! Tro mig. Ibland vill man bara snäsa att alla ska skaffa sig ett liv. ( Vilket man ibland även gör.. haha) Men vad ska man göra?
Minns att jag alltid sa att du skulle vara med och förändra världen.. :) // Din gamla högstadievän
Oj här kommer en lite sen kommentar. Jag ville bara, i denna sena timme, påminna om något jag ibland glömmer att säga. Nämligen att du, Malin Lindvall, har lärt mig så oerhört mycket under vår uppsatstid. Du förstår kanske vilka frågor jag syftar på, men jag tänker även på allmän etik och moral. Hur man faktiskt kan tänka för att sträva efter att vara en lite, lite bättre människa än man var igår. Tack för det, du är bäst. Tillsammans med dig vill jag skriva uppsats i all evighet. /Sentimental uppsatspartner
Inte visste jag att du hade en blogg! Har dock hittat hit 1,5 år för sent, men nog var du klok redan som 23-24 åring ;)
Fortsätt tycka, värdesätta och glöd.
KRAM
Skicka en kommentar