Till västkusten och vidare på Fulfest

Vår resa till västkusten blev precis som den skulle vara. Jättemysig. Vi kom hem i lördags kväll igen och efter två glas vin kom vi på att vi skulle göra ett besök på den beryktade "fulfesten" på parken i Floda. Vi slängde snabbt ihop varsin utstyrsel (jag fick låna min av Matildusen). Se och döm vår fulhet själva:

När vi kom till parken var festen i full gång och det blev många kära återseenden eftersom vi båda varit borta såå länge. Bra liveband som spelade hoppvänlig musik, billigt bar och roliga (och fula) människor gjorde kvällen till succé. Efteråt drog vi allihop hem till Mattias A och hans tjej Hanna. Det var den galnaste efterfesten jag någonsin varit med på. Det var långt över gränsen för vad som är lämpligt att skriva på en officiell sida, så jag stannar vid roligt och händelserikt!

Nu har jag bara några lediga dagar kvar, sen blir det jobb för hela slanten. Hoppas på herr sol, tänkte ta hjälp av den berömda dansen.

So long!

In [Da Flo]

I ett år har jag och de flesta runt om kring mig längtat. I ett halvår har vi planerat och diskuterat, jobbat och funderat. Festivalen som kallas Da Flo. The Flow på amerikansk slang, eller samhället Dala-Floda med några tappade bokstäver.

Jag har personligen inte haft lika mycket ansvar och jobb innan och under fetivalen som jag hade i år. Det har både varit betungande och himla roligt. Att få se en liten idé växa fram och slutligen fungera, att få hjälpa artisterna så mycket man vill och slutligen suga i sig av allt beröm och känna att jag faktiskt gjort något värt att ta åt sig lite ära för.

Personliga problem och en orolig mage gjorde att jag fick lite sömn redan innan festivalen, men när den väl sparkat igång var det bara att "go with the flow" och inte tänka på tröttheten eller halsontet. Onsdagen var en lugn invigningsdag med trevlig stämning, grym cirkus och vackra dikter.

Torsdagen drog igång med workshops och folk verkade trivas, själv hann jag med en workshop i streetdance. På kvällen kom Sugarplum Fairy och vi var alla nervösa att de skulle vara jättekaxiga och att det inte skulle komma tillräckligt med folk. Folket kom aldrig i de mängder vi hoppats på men om bandet tidigare haft en kaxig attityd så smälte nog den av kvällssolen som strilade ner över bäcken, träden och vår nybyggda utomhusscen. Vackert! Dökötts spelning blev något röjigare...

Fredagen började lika bra med sol och härliga workshops. Allt flöt på och jag började slappna av. Jag var med på sång-workshop med Jennifer och den var precis lika givande och inspirerande som förra året! Men sömnbehovet gjorde sig påminnt och jag bestämde mig för att skippa clown-workshopen och istället fara hem och sova två timmar innan kvällen. Två timmar blev till tio minuter när Simon, Mats och Olle kom och hoppade i min säng. Bättre än ingenting. Något piggare anlände jag till kvällsunderhållningen som även denna kväll var högklassig i form av Kultiration och balkanandet Agrin.
Lördag hade jag sovmorgon till 8 vilket var skönt. Jag och Matilda hade Afrikansk dans, min absoluta favorit-dansstil! Därefter for jag till Fänforsen där Master of Water var i full gång. Jag hade äran att få vara freestyle domare i herrklassen. Något nervöst till en början, men det visade sig att alla mina år som "paddelfru" hade givit resultat ;) Mats vann tack och lov både freestyle-tävlingen och kayakcrossen. raftrace blev inte riktigt den succe vi väntat oss men det berodde mest på att många åkt hem redan.. Deltagarna såg i alla fall ut att ha roligt!

Kvällen blev trevlig och lugn för min del, flera kanon-föreställningar och bra musik men tröttheten tog överhand och natten blev yngre än väntat.

Söndagen var den traditionella städdagen med pönis-mat på kvällen (en thairestaurang för er som inte visst det...). Nu känns livet väldigt lugn och mitt hjärta lider stor brist på något att se fram emot. Men vi får väl fixa det va?

"Right now my friend,

you are lost.

But don't ask me for directions,

cause I'll guide you strait into my arms.

... and maybe our roads will cross again"

:Charlotte & Johannes

Har nedräkningen börjat och är det för trygghet eller förändring, lycka eller förtvivlan?

Ikväll ska vi se hur det går för allas vår Harry Potter. Peace out.

Det har annorlunda potatisfest. Mer styrdans än vanligt och allt galet blev utbytt mot trevligt och mys. Matildan min kom och överraskade mig när vi som bäst sjöng vis-sånger till ett dragspel. Winnerbäck kom däremot aldrig, tråkigt för honom.

Det har varit en ganska vanlig komidsommar-marknad men med ovanligare fest efterpå. Inser vikten av släkten och de vänner som verkligen är vänner. Vikten av groll som borde lagts ner för länge sedan!

Nu är jag tom. Jag har världens roligaste festival framför mig, men inuti är det tomt. Det näraste och käraste slits ifån mig utan att jag kan göra något. En sten i magen med sylvassa knivar som hugger och sliter så fort det får chansen. Det gäller att inte ge dem det. "Vad hjälper det att prata?"
Känner mig ändå starkare nu. Jag vet ju att det kommer komma massa bra även ur detta. Vet kanske också innerst inne att det är rätt. Det var en saga som var för bra för att vara sann. Någon lyckades vända lite av mina tårar till ilska, och det är lättare att tampas med.

Känns bara som det är för tidigt.

Sommarbilder 2007

Vi har en liten å med en finfin fiskebrygga nedanför vårat hus i Syrmyra. Där kan man fiska i takt med syrsornas surr och kornas råmande i solnedgången. Jag, Simon och Linnea på bilden till vänster. Min första aborre för året nedan.

Min första Abborre för säsongen. Mats fisk var inte lika stor... (vänster)

Klassen som jag hade privilegiet att få vara klassföreståndare åt. De tyckte jag var en ängel :) (Den andra klassföreståndaren fick ett troll..?!)
Vi impulsfor på fest i Norrköping. Jättemysigt med massor av små tält och glödlampor i olika färger. Våra Kiruna -vänner Hento och Erik fanns också på plats!