In [Da Flo]

I ett år har jag och de flesta runt om kring mig längtat. I ett halvår har vi planerat och diskuterat, jobbat och funderat. Festivalen som kallas Da Flo. The Flow på amerikansk slang, eller samhället Dala-Floda med några tappade bokstäver.

Jag har personligen inte haft lika mycket ansvar och jobb innan och under fetivalen som jag hade i år. Det har både varit betungande och himla roligt. Att få se en liten idé växa fram och slutligen fungera, att få hjälpa artisterna så mycket man vill och slutligen suga i sig av allt beröm och känna att jag faktiskt gjort något värt att ta åt sig lite ära för.

Personliga problem och en orolig mage gjorde att jag fick lite sömn redan innan festivalen, men när den väl sparkat igång var det bara att "go with the flow" och inte tänka på tröttheten eller halsontet. Onsdagen var en lugn invigningsdag med trevlig stämning, grym cirkus och vackra dikter.

Torsdagen drog igång med workshops och folk verkade trivas, själv hann jag med en workshop i streetdance. På kvällen kom Sugarplum Fairy och vi var alla nervösa att de skulle vara jättekaxiga och att det inte skulle komma tillräckligt med folk. Folket kom aldrig i de mängder vi hoppats på men om bandet tidigare haft en kaxig attityd så smälte nog den av kvällssolen som strilade ner över bäcken, träden och vår nybyggda utomhusscen. Vackert! Dökötts spelning blev något röjigare...

Fredagen började lika bra med sol och härliga workshops. Allt flöt på och jag började slappna av. Jag var med på sång-workshop med Jennifer och den var precis lika givande och inspirerande som förra året! Men sömnbehovet gjorde sig påminnt och jag bestämde mig för att skippa clown-workshopen och istället fara hem och sova två timmar innan kvällen. Två timmar blev till tio minuter när Simon, Mats och Olle kom och hoppade i min säng. Bättre än ingenting. Något piggare anlände jag till kvällsunderhållningen som även denna kväll var högklassig i form av Kultiration och balkanandet Agrin.
Lördag hade jag sovmorgon till 8 vilket var skönt. Jag och Matilda hade Afrikansk dans, min absoluta favorit-dansstil! Därefter for jag till Fänforsen där Master of Water var i full gång. Jag hade äran att få vara freestyle domare i herrklassen. Något nervöst till en början, men det visade sig att alla mina år som "paddelfru" hade givit resultat ;) Mats vann tack och lov både freestyle-tävlingen och kayakcrossen. raftrace blev inte riktigt den succe vi väntat oss men det berodde mest på att många åkt hem redan.. Deltagarna såg i alla fall ut att ha roligt!

Kvällen blev trevlig och lugn för min del, flera kanon-föreställningar och bra musik men tröttheten tog överhand och natten blev yngre än väntat.

Söndagen var den traditionella städdagen med pönis-mat på kvällen (en thairestaurang för er som inte visst det...). Nu känns livet väldigt lugn och mitt hjärta lider stor brist på något att se fram emot. Men vi får väl fixa det va?

"Right now my friend,

you are lost.

But don't ask me for directions,

cause I'll guide you strait into my arms.

... and maybe our roads will cross again"

:Charlotte & Johannes

Har nedräkningen börjat och är det för trygghet eller förändring, lycka eller förtvivlan?

Ikväll ska vi se hur det går för allas vår Harry Potter. Peace out.